Traditionell vietnamesisk musik är starkt influerad av kinesisk musik. Kina, Korea, Japan, Mongoliet, Vietnam och Singapore utgör på många sätt en egen kulturkrets, sinosfären, vilket inom musiken är tydlig på bland annat följande sätt: Musiken i Vietnam bygger på pentatoniska skalor. De olika stämmorna spelar i princip samma melodi; musiken är alltså homofon. Detta gäller även kinesisk musik, medan däremot traditionell musik i Sydostasien, från Myanmar till Laos och Kambodja, beskrivits som heptatonisk och polyfon. En stor del av de vietnamesiska musikinstrumenten har kinesiska förebilder, medan några är besläktade med instrument i till exempel Kambodja. Taktarterna är liksom i kinesisk musik alltid jämna (2- eller 4-takt).
15 procent av Vietnams befolkning utgörs av etniska minoriteter, framför allt i bergsområdena. Många av dessa folkgrupper (minst ett femtiotal) har egna musiktraditioner. Denna artikel täcker inte in dessa utan behandlar majoritetsfolkets (kinh, även kallat viet) musik, sådan den var innan västerländska musikformer började vinna terräng kring tiden för andra världskriget.